En Engelbrektare

Jag och Signor Galazzi har precis gjort en Engelbrektare, dvs besökt Engelbrektsboden i Malmö. EB är varuhuset som Gud glömde. Inget har förändrats sen 70-talet och det påminner om de billighetsvaruhus som man kan hitta i forna öststaterna.

Att göra "en Engelbrektare" har blivit en tradition i vår bekantskapskrets. Det har en slags avslappnande, meditativ effekt att flyta runt på detta synnerligen ohippa ställe. Har man dessutom en selektiv blick för kläder kan man göra häpnadsväckande fynd. Jag har köpt skjortor där för tjugofem kronor som är precis lika fulsnygga som de jag köpt på Spirit för mångdubbla priset. Mitt största kap är nog en farfarskofta i 40-tals-stil som Kapten Stofil hade dödat för.

Jag säger: Fuck Entré! Besök Engelbrektsboden.

Just nu ligger jag i soffan och läser Slas-biografin jag lånat av poetajäveln. Ingen sympatisk bild som målas upp. Men vafan. Vilken stor konstnär är sympatisk? Inte jag i alla fall.