onsdag 19 maj 2010

RÖDA RUMMET

Älskling, älskling, torka bort ditt flin
Lyckan ler så lätt på kokain
Ungdomen har flytt för länge sen
Tiden tuggar på ett ruttet ben

Spegel, spegel, sprick från kant till kant
Skönheten har gått och blivit tant
Blunda hårt och dra ett sista bloss
Verklighet är ingenting för oss

Fader, fader, du fördömer mig
Jag kan aldrig nånsin säga nej
Bibeln viskar "skörlevnad" och "mord"
Jag tror inte på ett enda ord

Röda rummet lever i oss än
Man kan aldrig fly från sanningen
Göm ditt brustna hjärta i ditt bröst
Den som blöder blodet finner tröst

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar